jag överlevde uppropet i malmö. ringde farmor så hon körde mig dit, hade ingen aning var högskolan låg. men nu vet jag. känns fortfarande som om jag inte vet om det är det här jag verkligen vill. vill jag läsa i 3,5 år framöver? men en chans som denna kommer jag inte få igen. söker jag igen senare så kommer jag troligen inte komma in. förstår inte ens hur jag kom in nu. men orkar jag inte så är det ju bara att ta ett studieuppehåll. pausa ett år eller så och jobba lite och resa lite. kanske till och med kan passa in pausen samtidigt med markus om han skulle vilja ha en paus. så kanske man kan få sällskap om man ska resa ett tag.
som jag drömmer mig bort.
nu är det fokusering på plugg som gäller. känns faktiskt väldigt bra. det enda som känns jobbigt är att pendla. när vi har föreläsningar på morgonen så blir det tåget 6.18. urk.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment